Man plockar upp ett duktigt fnask och tar na till Centralen, hon trycker sig emot en torsk så han blir kåt och galen, Så vickar hon på häcken och han följer na med blicken... Jag glider upp bakom hans rygg och gör Warszawatricket. Jag levde gott, jag levde flott, men så kom jag på pottan, en vacker afton vart jag snodd till Petrovka 38. Jag log åt plitarna och sa: Nåt får man väl riskera! Men när jag kom till folkdomstolen log jag inte mera. Varför ljuger de för oss? Folkdomstol? Var har de gjort av folket? Och domaren talar hårt till mig. Man har väl lite stolthet! Åklagarn kallar mig rånare. Jag måste protestera. Jag har begått ett brott men så kan inte domen formuleras! Jag tänker inte säga nåt om straffet som jag fick nu. Men kalla mig inte rånare. Jag råkar vara ficktjuv! Jag hotar ingen. Jag knivskär ingen. Jag slår ingen. Jag ber ingen. Ska det kallas rån? Ska det kallas grovt? Ändra formuleringen! Jag gör inte mänskor illa, så förstå mig, kamrat domare, jag är en skicklig yrkesman som gör mänskors fickor tommare. Det finns andra som slår och hotar folk men jag är kultiverad! En första klassens ficktjuv. Så ska domen formuleras! Jag har väl setat inne förr. Jag är inte rädd för buren. Men "grovt rån" sysslar jag inte med. Jag är vänlig till naturen. Jag vädjar till Högsta Sovjet, jag vädjar till regeringen! Hur kan jag se folk i ögonen? Ändra formuleringen!
© Ola & Carsten Palmær. Översättning, 1986
© Tomas Bolme. Sång, 2007
© "Volodja". Sång, ?
© Stefan Ringbom. Sång, 2004
© Staffan Gerdmar + Per Lundahl. Sång, 2009

The book "Vladimir Vysotskij. Vargjakten" can be ordered from kontakt@karnevalforlag.se