Om du saknar mig har jag rest min väg. Vi ses aldrig mer, för du förstår, de har skickat mig på en semestertripp sju år österut i Bodaibo. Gråt inte över mig, vänta inte på mig, säg ingenting till min mor! Jag ger fan i allt, jag gör nytta här, bryter guldmalm ur vår fosterjord. Vägen har tatt slut, rälsen har tatt slut, bara horisonten lyser kall och blå. Jag skulle gråta om jag kunde gråta, men alla tårar har tatt slut i Bodaibo. Du får inte längta, du får inte vänta, du får inte tänka på din vän! Skaffa dig en annan, jag ska be till Gud att jag aldrig ser dig igen. Frisk luft och motion får vi i vår zon! Arbete ger hälsa och hälsan tiger still. När jag är i baracken bara sover jag för att glömma att du finns till. Mitt hjärta ylar som en piskad hund runtomkring mig är luften bara blå, blå, blå... Jag har sjuhundra mil till min älskade. Jag har sju blå år i Bodaibo.
© Ola & Carsten Palmær. Översättning, 1986
© Stefan Ringbom. Sång, 1986
© Dan Fägerquist. Sång, 2000
© Jullie Hjetland. Sång, 2012

The book "Vladimir Vysotskij. Vargjakten" can be ordered from kontakt@karnevalforlag.se