Nej, säg inte att jorden har dött, att man inte kan så eller skörda för hon har bara gömt sig en tid, hon har burit en blodig börda. Hon är sargad och svartnad av sorg och besudlad av krigarhorden men man tar inte sältan ur havet och man tar inte modern ur jorden. Hon är uppgrävd och sprängd och bränd men hon är inte död, hon är sårad och hon sörjer med människosorg och gråter med människotårar. Men hon väntar, hon uthärdar allt räkna inte vår jord till de döda. Hon ska klä sig i blommor och grönt, hon ska älska och växa och föda. Hon ska sjunga sin jordiska sång fast hon ännu är skändad och skövlad för jorden är människans själ och kan inte förtrampas av stövlar.    
© Ola & Carsten Palmær. Översättning, 1986
© Staffan Gerdmar + Per Lundahl. Sång, ?
© Elisabeth Nordkvist. Sång, 1986
© Arto Rintamäki + Dick Holmström. Sång, 1994
© "Röster Utan Gränser". Sång, 2010
© "Skeppsholmens fredskör". Sång, 2011
© "Fria Proteatern". Sång, 2013

The book "Vladimir Vysotskij. Vargjakten" can be ordered from kontakt@karnevalforlag.se