de’e svårt att hitta någon likasinnad exotisk krets är alltid lika smal jag kan samtidigt gnaga på porslinet och läsa Schiller i original två "jag" i mig, två poler av planeten två fiender i en och samma kropp när en av dem vill gå och se baletten den andra är på språng att se galopp jag är socialt kompetent och ädel när första jaget är mitt hjärtas boss men andra jaget - äckel, kräk och jävel den brukar ganska ofta komma loss jag blir vettskrämd, jag pressar ur mig kräket oh, mitt fredlösa öde! varje dag är jag så rädd att plötsligt få upptäcka att jag tillintetgör mitt rätta "jag" när de’e de goda sidorna jag visar och gömmer dubbelsjäla tragedin då får jag krita hos alla servitriser och kvinnor smeker mig för ingenting men åt helvete flyger idealen jag blir intolerant och arrogant sitter och tuggar tanklöst vinpokaler och slänger bort min Schiller-foliant hela tingsrätten betraktar mig som monstret herr domare, jag är ren inför er lag de’e inte jag som krossade skyltfönstret utan mitt lömska jävla andra "jag" jag ber, var inte sträng! mig kan ni skona! låt inte livet mitt gå upp i rök till domstol ska jag gå typ som i skolan och till fängelser på studiebesök         jag tänker inte krossa fler skyltfönster eller ansikten, det kan ni skriva ner två "jag" ska jag förenas i ett blomster min kluvna själ ska inte lida mer jag ska begrava, utrota, sanera det kommer ett nytt "jag" en vacker dag mitt andra "jag" känns helt alienerad alls inte mitt är detta andra "jag"
© Eugene Wolynsky. Översättning, 2009
© Eugene Wolynsky. Sång, 2018