Man plockar upp
ett duktigt fnask
och tar na till Centralen,
hon trycker sig
emot en torsk
så han blir kåt och galen,

Så vickar hon
på häcken och
han följer na med blicken...
Jag glider upp
bakom hans rygg
och gör Warszawatricket.

Jag levde gott,
jag levde flott,
men så kom jag på pottan,
en vacker afton
vart jag snodd till
Petrovka 38.

Jag log åt plitarna och sa:
Nåt får man väl riskera!
Men när jag kom till folkdomstolen
log jag inte mera.

Varför ljuger de för oss?
Folkdomstol?
Var har de gjort av folket?
Och domaren
talar hårt till mig.
Man har väl lite stolthet!

Åklagarn kallar mig rånare.
Jag måste protestera.
Jag har begått ett brott men så
kan inte domen formuleras!

Jag tänker inte säga nåt
om straffet som jag fick nu.
Men kalla mig inte rånare.
Jag råkar vara ficktjuv!

Jag hotar ingen. Jag knivskär ingen.
Jag slår ingen. Jag ber ingen.
Ska det kallas rån? Ska det kallas grovt?
Ändra formuleringen!

Jag gör inte mänskor
illa, så förstå mig,
kamrat domare,
jag är en skicklig
yrkesman som
gör mänskors fickor tommare.

Det finns andra som slår och hotar
folk men jag är kultiverad!
En första klassens ficktjuv.
Så ska domen formuleras!

Jag har väl setat inne förr.
Jag är inte rädd för buren.
Men "grovt rån" sysslar jag inte med.
Jag är vänlig till naturen.

Jag vädjar till Högsta Sovjet,
jag vädjar till regeringen!
Hur kan jag se folk i ögonen?
Ändra formuleringen!