Hej-hå, allihopa! Hör på mig för att
Jag är papegojan, sju havens pirat!

Jag föddes och kunde ej snacka ett dugg
i skog av bananer, lianer
Min pappapegoja var en kakadu
jag ärvde av en slump hans talanger

Men sen fick jag lämna regnskog i stress
som fångst av en mes Fernando Cortez
Han skrek och han skrämde ihjäl stackars far
som då inte kunde på talet ge svar
på talet ej kunde ge svar

Mitt mål blev att hämnas för hans fega mord
jag upprepar envist sen dess trenne ord
sen upprepas dessa av mig hela dan
”Caramba!”, ”Corrida!” och ”Fan! Ta mig fan!”

Hej-hå, allihopa! Hör på mig för att
Jag är papegojan, sju havens pirat!

D’ var storm ut på havet, manskapet blev matt
för mig blev det fan ännu värre
När stormen var över kom engelsk fregatt
vårt skepp blev så klart attackerat

Det blev handgemäng i två dar och en natt
jag fångades åter och blev en pirat,
för fågeln bör finnas bland manskap på skepp
Jag har sett ekvatorn, isberg, dödens näbb
från djärva piraternas skepp

Jag fick för att hälsa dem ”How do you do!”
kakao, kaffe trots fattigdom
Men det fortsatte rinna ur mig som ur kran
”Caramba!”, ”Corrida!” och ”Fan! Ta mig fan!”

Hej-hå, allihopa! Hör på mig för att
Jag är papegojan, sju havens pirat!

I hundra år var jag piraternas frynt
tills jungmannen hamnat i knipan,
och sålde mig för några skändliga mynt
"men jag var ju redan så slipad!"

Den turkiska pashan bröt sönder sin kniv
när jag hälsade honom ”Salam, lyxigt liv!”
och sedan föll pashan helt enkelt i trans
för han hade sett att jag sjunger romans
och övar i prosa och dans

Jag såg Betlehem, Benares, Isfahan
jag är individ, ingen dum fågelfan
att tänka så lågt bara vildarna kan
”Caramba!”, ”Corrida!” och ”Fan! Ta mig fan!”