Med mor och far i ådror en
vanlig individ
jag kommer från stenåldern
ifrån paleolit
men jag är snäll och vårdad
inte elak, - nej gud!
det sägs att i bronsåldern
står min ena fot
vår stam är bra på tomma ord mot
makten svordom smäller
i vår stenålders huvudort
där nackdelarna dräller
Och nackdelar förlamar
ta bort dem, det är dags
för nackdelar härstammar
från tusen år tillbaks
på öppet fält som romare
där samlas vår elit
och mumlar - "om vi kommer
ut ur paleolit...?"
där bakom fläderbuskarna
slåss de med varandra
med fredsavtal står fuskarna
åt varsitt håll de vandra
patriarker går och strosar
runtom oss undersåtar
har tre-fyra fruar
och tre-fyra grottor
fruar fängslas i en ram
av förgyllda celler
patriark mot Amsterdam
flyger till bordeller
generationskonflikterna
löser man med påkar
missbruk av offerriterna
gör att stammen bråkar
om du går runt på våran ort
var vaksam därför att
ifall du plötsligt flummar bort
kan du bli någons mat
de människor som har förstånd
de rider puckelryggar
och puckelryggar babblar
om löner, lunch och trygghet
men puckelryggar lyckliga
vet säkert att misär
finns någonstans i Afrika
men, gud, nej inte här!
grannstammarna berikar vi,
med mutor blir de milda
till skolan tvingas krigarna
men får fan ingen bildning
på grund av allmänbildningen
blir alla krigen slut
mamutar tog en titt på oss
och började dö ut
ungar går med slagna knän
vulgärt enformigt klädda
slåss med pappors stenyxor
av tristess och leda
snart vid stenålderns ände
får de leka fritt
till framtiden vi längtar men
hur kommer man fram dit?
sierskorna varnar för
apokalypsen sen
dyra ben och kranier
ransonerna på sten
vår dåtids gamla frihet
knappt någon här som minns
i håret hårt de griper
till man ej längre finns
om jag ser nån timebandit ber jag,
snälla tidsbandit,
ta mig härifrån,
från jävla paleolit
jag är ju snäll och vårdad
inte elak, - nej gud!
det sägs att i bronsåldern
står min ena fot
|