Jag röt: "Ni är rätt tröga i planeten! Har ni då helt förlorat schackmoral? Då sa nån där i säkerhetsenheten: "Ta upp den handsken själv, du tupp, som gal! Men du skall veta: Fischer är gudabenådad. Han ligger med schackbrädet och har styrkan kvar. Och han spelar rent. Inga tjuvtrick får råda..." Men jag är också en liten gudagåva. Jag har i förrådet nåt springardrag. Ah, ni muskler av stål, ni sinnrika fingrar, som snor! Oh, ni snidade, utsökta, ni trätillverkade torn! Min vän fotbollspelarn sa: "Var inte skrai! För rivaler som dig har han respekt. Spela inte på försvar, var center och lugn malaj! Och så spela på yttern och direkt!" Jag la mig sen i träning på hundra meter. I bastun sjönk min vikt och utmärkt var min natt. Jag tränar bland hockeyns storatleter. Nog skulle jag däckat honom utan matt. O ni kraftiga handflator, ryggens deltaliknande landskap! Ack ni hästar, mina hästar, mina fina löpardrag!
                         
Inte kutryggig, så kommer knocken", sa min boxarvän, "Var lite slak! Och undvik närkamp, kör sen hårt mot kroppen! Och kom ihåg, att ditt bästa slag är rakt!" Schackkronans ära står på spel om rätt karta, Han undviker inte nederlag, Och sen med Tal jag tio partier startar i preferans och priffe, på biljard och Tal sa: "Den gossen kan sin sak!" Oh, relief av muskulaturen, ah muskelstyrkan i min rygg! Ah, ni lätta anfallspjäser, o fram, mina hästar, ryck! I buffén, som jämt var stängd för andra fick jag av en kock lugnande råd. Han sa: "Du käkar med en sådan glupsk prestanda. I ett nafs går alla hästar åt. Sätt dig innan du gör sorti sen. Ta två påskpiroger, en till kisen. Nå, genial är han den där Sjifer, men kanske inte tokig att få i sig ändå.   Vi är svårknäckta nötter. Vi skall ha kronan hem. Jag har gått till sängs som bonde och skall vakna som Suverän!
         
© Ola Palmær. Översättning, 1991