Göromålen plågar mig, göromålen.
Varje nu, var timma, varje dag
brinner sånger och dikter upp -
en sån slagg...
Ett helt år bara gick
och plötsligt blev hon resklar och försvann.
Återigen trista göromål
bara fanns.
Vill du
inte kvälln bara ge, bara ge, bara ge?
Bara
litet prat i godan och fred.
Ur från mina händer
gled de göromålen, göromålen.
Plötsligt gick de upp i flammor helt.
Nu i askan blott står man.
Ett helt år bodde hon här.
Plötsligt blev hon resklar och försvann.
Återigen trista göromål
bara fanns.
Vill du
inte kvälln bara ge, bara ge, bara ge?
Jag skall
inte prata ens, bara vara med!
|