Jäg lämnade verksamheten, som var en sådan god sak. Jag gick lika naken som när jag blev född av min morsa. Frågan gällde inte liv och död. Bara tiden hann med det. Bortom blåa bergen väntade annan verksamhet. Ur böckerna fick vi oss rundligt och vi fick sanningarna i oss muntligt: "Ingen är profet i sitt eget land." De har det inte så fett annorstädes minsann.
               
Jag drogs isär, men jag är lycklig, för att hela lejonparten fick de som ändå skulle fått största andel och vinst. Jag går över det såphala golvet och hartset på klackarna sprakar Jag går sedan uppför trapporna och sedan upp på en vind. Om du sökt hela dan med lykta och sökt upp Muhammed och Zaratustra, Profeter är hemmavid förtryckta - Inte heller i utlandet är de illustra. Därnere pratar de, jag vet inte om det är av ondo: "Så bra att han gick! Det blir nog bäst utan honom!" Jag sliter spindelväv från helgon med mina naglar. Jag har bråttom, skall hem till hästar, som sadlas. Jag fick se ett ansikte, gick dit fram. Ljust och sorgset gav han mig parallellen: "Ingen är profet i sitt eget land! Bättre har de inte på andra ställen!" Jag flög upp i sadeln och växte med hästen ihop. Den stupar under mig när jag i tömmen bet. Jag lämnar verksamheten, som var en sak så god Bortom blåa bergen väntar annan verksamhet. Det knastrar av ax på bristningens rand. Men jag urskiljer klart under knastret: "Ingen är profet i sitt eget land. Runt vår jord de tillhör låga kaster."
© Ola Palmær. Översättning, 1991