Låt oss undfå, o Herre, en ynnest,
Dina redskap Dig beder därom.
Nedsänd till oss ett renande ångbad,
där vi ger oss Din helgelse hän.

Alla lyten och synder och sorger,
all besvikelse, lojhet och strid
drivs likt kulor son fastnat i köttet
där av ångan ur porerna ut.

Allt dig plågar skall därvid fördunsta,
det skall stiga mot himlarna opp.
Men väl renad, du stanne härnere,
ångan själv om det onda tar hand.

Ej i förtid du närme dig själen,
jämställ inte med luttring ditt bad.
Ty din själ må med badkvasten piskas,
hennes osunda stank vädras ut.

Där blir duschen av livande vatten
till en bot för skavanker och sår.
Likt begynnelsens återkomst blir det,
eller nej - likt dränering av träsk.

Naken ingen där är, inte heller
för nåt lyte man känner nån skam.
Paradisisk dig jämlikhet bjudes,
blott du kastar den klädnad du bär.

Och när avklädd i bastun du står där,
allt som täckt din lekamen glöms bort.
Utan åtskillnad badkvasten piskar,
så ditt bröst skjut ej fåfängligt fram.

Här är lika all tillgång fördelad,
jämngott hettan av alla fördras.
Frihet, jämlikhet, broderskap härskar
i de skonlösa ångorna här.

Driv dem in, alla släktled, i ångan,
och förmå dem att anta Ditt dop.
Med Ditt heliga vatten begjut oss,
och oss fräls ifrån allt barbari.

Låt oss undfå, o Herre, en ynnest,
Dina redskap Dig beder därom.
Nedsänd till oss ett renande ångbad,
där vi ger oss Din helgelse hän.