Jag kampär av alla krafter och med varenda sena,
Men idag är samma som igår.
De har omringat mig, omringat,
De jagar för nöjes skull.

Bakifrån granarna hörs smattrandet från de dubbla gevärspiporna,
Jagarna gömmer sig där i skuggorna.
I snön springer vargarna runt i cirklar,
De har förvandlats till levande måltavlor.

Det är jakt på vargar, det är jakt.
De jagar de gråa rovdjuren - honoma och ungama.
Jagarna ropar, hundarna skäller tills de spyr,
Det är blod i snön och röda fläckar på flaggorna.

Jägama leker med vargama på ojämlika vilkor,
Men de darrar inte på handen.
Efter att ha begränsat vår frihet med flaggor,
Slår de till utan minsta tvekan.

En varg kan inte bryta mot traditioneva,
I barndomen, när vi var blinda valpar,
Fick vi vargungar lära oss, när vi sög på mammas spene:
«Ni får aldrig gå förbi flaggorna!»

Det är jakt på vargar, det är jakt.
De jagar de gråa rovdjuren - honor och ungar.
Jagarna ropar, hundarna skäller tills de spyr,
Det är blod i snön och röda fläckar på flaggorna.

Våra ben och käftar är snabba,
Varför, flockledare, svara mig;
Låter vi oss hetsas och skjutas,
Och försöker inte bryta mot förbudet?

En varg får inte, kan inte göra annorlunda!
Nu är min sista stund kommen.
Den som har valt ut mig
Log och lyfte sitt gevär.

Det är jakt på vargar, det är jakt.
De jagar de gråa rovdjuren - honorna och ungarna.
Jagarna ropar, hundarna skäller tills de spyr,
Det är blod i snön och röda fläckar på flaggorna.

Men jag vägrade lyda,
Jag sprang förbi flaggorna - Min livstörst är starkare!
Bakom mig hörde jag med glädje
Människornas förvånade rop.

Jag kampär av alla krafter och med varenda sena,
Men idag är inte samma som igår.
De hade omringat mig, omringat,
Men jägarna förblev tomhänta!

Det är jakt på vargar, det är jakt.
De jagar de gråa rovdjuren - honorna och ungarna.
Jagarna ropar, hundarna skäller tills de spyr,
Det är blod i snön och röda fläckar på flaggorna.