Där under vajande snåriga granar.
på mjuk mossig bädd liten älvprinsessa sover.
Du bor i en vild förtrollande värld
och drömmer i tusen år.
Om så grenarna viskar och vajar i vinden
och syrenerna regnar i natten.
Den är vacker din värld. Men jag för dig bort
till min glänta där Näcken sjunger vid vattnet.
Din värld är häxors förtrollade saga
dold för mig och dold för ljuset
och du tror att en vackrare värld inte finns
än den djupa förtrollade skogen.
Måhända kvällen är kulen och mörk
och molnen jagar fatt med månen i natten.
Den är blåsig min värld. Men jag stjäl dig härifrån
dit där daggen glittrar bland bladen.
Säg en dag en stund när du följer mig bort
viska tyst, jag ska ändå förstå dig
och jag bär dig på armarna till min vackra värld
dit där ingen nånsin kan nå oss.
Jag ska bära dig bort till en vacker plats
dold av huldran för världen.
En glänta vid vattnet där stjärnorna lyser
och månen sjunger sitt silver i natten.
|